Nytt år, nya ord för en ny tid.
Från avinvestera till ögonkramp, de senaste nyheterna.
Orden är bränslet och smörjmedlet i vårt samhälle. Kommunikationen människor emellan.
Det viktigaste vi har.
Både då och nu var, och är, språket en klassmarkör; den som behärskar språket är delaktig i samhället, brister skapar utanförskap. Orden speglar naturligtvis sin tid; nu handlar det om transitflyktingar, terrorresa, trollfabrik och triggervarning.
Sherry Turkle, amerikansk psykologiprofessor, oroar sig för vårt språk, att vår förmåga till empati minskar.
En forskningsstudie visar att telefonernas ständiga närvaro gör att vi väljer att prata om ytligare saker än förut. Turkle menar att genom att bära med oss tekniken all vår vakna tid vänder vi vår uppmärksamheten mot tekniken istället för mot varandra.
Eller så här;
Vi kommunicerar mer än någonsin men för allt färre riktiga samtal.
Intressant – eller hur?
Ett modernt språk utvecklas – till alla gamla språkpolisers förtvivlan. Förkortnings- och särskrivningshelvetet håller ständigt arméer av språkpoliser på tå. SMS-språkets anarkistiska förkortningar ger poliserna utslag på ryggen.
Årets nytillskott i svenska språket är trettiosju; från avinvestera till ögonkramp. Alla mer eller mindre användbara för att komplettera och utöka de 126 000 ord som redan finns i Svenska Akademiens ordlista, SAOL, som kom med sin 14:e och senaste upplaga under året som gick.
När den första upplagan utkom 1874, då tryckt på 334 papperssidor, innehöll den 33 000 ord och redan på 40-talet passerade vi 100 000 ord i svenskan.
Behöver vi då nya?
Självklart.
Årets nyord och förklaringar hittar du här.
Men i sin iver att ligga i fas med tiden händer det dock relativt ofta att språkrådet, som hanterar nyorden och integrerar dem i ordlistan, kör i diket.
Någon som kommer ihåg (eller använder) blandkostare, mervärdesmat, kuratera, promotiv, kollektomat eller stjärtfluss?
Tänkte väl det. Alla är nyord från 2000-talet.
Inte använda, inte en vanlig del eller kugge i det svenska språket. Ord som därmed inte behövs för att kommunicera med andra eller varandra.
Ibland tar vi det importerade och översätter, som när SUP (standup paddle) blir helt logiska ståpaddla. Ibland svajpar och vejpar vi, ibland stöter vi på en obror douche.
Nyhetsundvikare blir ofta faktaresistenta. En del av dem åker på terrorresor.
Ibland utvecklas redan nya ord som när selfien blev en groupie tagen med selfiepinne.
Eller nyordet cookie (2000), som dagligen ettrigt överfaller oss på nätsidorna.
Stafettläkaren (2001) önskar nog landstinget dit pepparn växer. Eller åtminstone en släng av vinterkräksjukan (2002).
Vi googlar (2003) numera dagligen. En del bloggar (2004), en del är brats en del är curlingföräldrar. Andra är metrosexuella (2004)
Den brittiska Oxford Dictionaries uppdateras en gång i kvartalet med tusen nya ord. I den svenska nyordlistan kom vi för hela 2015 fram till 37 nya ord.
Och man ju fundera över några av dem. Som mansplaining.
Var kommer det att ta vägen?
Får det fäste och slår rot eller är det bättre att vi gemensamt utrotar dess rötter och ser till att det inte behövs?
Andra nyord är redan gamla och föråldrade. Fortast går det såklart på teknikområdet.
Hur många använder mp3-spelare (2004), röstsamtal (2004), musikmobil (2005), vägg-TV (2005) eller fuldelning (2009)?
Annat är det med andra ord som hamnat mittiprick som ett instegsjobb eller en metrosexuell topsad rondellhund.
Könskonträr blev kanske aldrig samma hit som app, foliehatt, fixiecykel eller selfiepinne.
Ett språk utvecklas ständigt. Ord är mode, men likt kläder åldras orden lika fort.
Vem under tjugo vet idag vad gunstling, ångradio, droska eller grammofonskiva är?
Delar av dagens ungdom är värd en avbasning efter räfst och rättarting – men man kanske inte kan dra alla över en kam. En del är faktiskt otadliga och oförvitliga.
Klart sällsynta inslag i språk- och klädesfloran är numera också banlonpolo, terylenbyxor, paletå, ulster, galoscher och V-jeans.
Någon som minns testbild och sändningsuppehåll, går på åhörardagar eller äter snask?
Vem tar bilen på rundsmörjning eller byter brytarspetsar?
Är det ens någon som numera är samvetsgrann? Helt obsolet bruk av det svenska språket.
Ibland går utvecklingen rasande fort.
Vem använder numera modem för att komma ut i cyberspace med Altavista?
Kanske en klämmig, käck och rask kanalje som gillar läskeblask.
Vem använder numera sitt checkhäfte? Vem är oomkullrunkelig nog att ståndaktigt vägra bli flexibel? Kanske någon som understundom går på galej, bevistar en tillställning där det spisas musik och inmundigas dryckjom. Kanske en klassisk spritfest som tar vid efter aftonvarden?
Vem lägger numera lök på laxen, använder apostlahästarna, tar sin mats ur skolan, skådar given häst i munnen eller är ute i grevens tid? Vem vet hut, gör en tulipanaros eller har spenderbyxorna på?
Används månne svångrem, radergummi eller pennförlängare? Möjligen på ålderdomshem.
Nej, idag är frisparkssprej, åsiktskorridor, emoji, twittra, laddhybrid, livspussel, kulturkofta och följare betydligt mer i tiden.
Men man kan också bli vankelmodig och tvehågsen inför en del av nyorden.
Stadsutglesning, genuspedagoger och poddradio är kanske inte så nya och banbrytande som språkrådet en gång tänkte sig. Inte heller fiskpedikyr, sitskate eller kalsongbombare (som tur är).
Kalsongbadarna (2008) och näthatarna (2007) blir däremot oroväckande fler och fler.
Men det finns också gammelord som borde vara nya. Ord som borde toppa listan. Ord som borde användas oftare och ges ett innehåll.
Vad sägs om solidaritet? Kanske en dos ödmjukhet. Eller att vara lite mera vidsynt.
Och alla skulle vi må gott av att använda det vackra hjärtevän litet oftare.
KORT OCH GOTT
### Går förbi och imponeras av att samtliga anställda i nya fina Stadsbyggnadshuset i Inre Hamn är igång och jobbar sent in på juldagskvällen. Tänt i vartenda rum, imponerande flit av vår stads tjänstemän.
För det handlade väl inte om en onödig leverans från Karlstad Energi..?
### Anses som en suspekt människa för att jag inte gör vågen för att vi får två centimeter snö som ena dagen är vit, nästa brun och sörjig.
### Senkommet gammalt godis med Tom Petty finns i form av två album, Nobodys Children och Through The Cracks, som innehåller gamla spår som tidigare funnits i storboxen men som nu finns på två skivor. Lyssna!
### Tarantinos The Hateful Eight är en blodig historia, men ruggigt bra. Något så ovanligt som en cowboyfilm till stora delar utspelad i ett och samma rum. Se den, men räkna med mer prat än hästar.
### Undrar om ”vuxna män gråter” även i år när de inte får jaga vargar?
### Lyssnar på Enhörningen, romanen av Jonas och Mattias Karlsson. Verkar riktigt lovande.
### Apropå språk; bra nyord: ålderismen. Fler som tycker så.
### Ett riktigt Gott Nytt År till er alla.
### Årets sista lista, med lite Beatles, liteTom Petty och en sagolikt vacker avslutning med Dennis Wilson, den ende surfaren i Beach Boys som ironiskt nog drunknade. Lyssna på Bra låtar 80
Tack för att jag fick ta av er tid.
Comments are closed.